Det är intressant hur vissa människor blir överlyckliga när vi hinner flytta/stoppa/starta tidningen åt dem i övermorgon medan andra blir förbannade för att det inte går till dagen efter när de ringer på eftermiddagen. 

Man upphör aldrig att förvånas.

 

När vi var på ICA Gourmet i söndags var kön till kassan ganska lång och endast en kassör satt där och arbetade febrilt med att dra varor. Till slut kom en brud och öppnade en till kassa varpå en käring på 70 år utbrister, till killen som sitter i kassan.

- Ja det var då på tiden. Kunde du inte ropa på någon eller? Du har ju en sån där mikrofon där i kassan.

Kassören svarar trevligt att det inte finns fler som jobbar idag, att de bara är två stycken i butiken. Käringen gnäller vidare om att hon handlat där i 40 år och att det minsann aldrig varit sådär dåligt organiserat.

Och för att dra in på ett sidospår så: varför drar alla äldre till med det för? Kommer det ploppa upp ytterligare en ICA-medarbetare bara för att hon vräker ur sig att hon minsann varit kund där sedan hon flyttade hemifrån? Det är likadant med kunderna jag pratar med i telefon ibland. De har minsann abonnerat på tidningen i 50 år och därför borde de få betala autogirot i efterskott eller få flera stycken jubileumsgåvor. Alldeles som att en tidning trycks gratis....

Åter till ICA-incidenten. Medan tantjäveln mal på där i kassan och blockerar kön ännu mer blir jag bara mer och mer irriterad och vill egentligen fräsa något otrevligt åt henne i stil med att hon själv kan organisera butiksjäveln om hon nu handlat där sedan stenåldern. Men det gjorde jag inte för då hade Jens blivit sur ;-)

Jag gick snällt och packade ner våra varor istället medan jag surt blängde på rollatorkäringen. Sen gick jag och svor på hemvägen över att folk tammefan är för oförstående gentemot oss som jobbar inom serviceyrken.

Det senaste i bloggvärlden och låtsasmedia verkar vara bloggar som endast är till för att irritera och uppröra folk. När stureplan.se tar in Alex Schulmans polacktrasa till blivande brud börjar det bli skrattretande på riktigt. Jag har stått ut med Alex hästansikte på jobbet till och från för att roa mig när det är lite att göra. För den bloggen kan vara ganska underhållande till och från. Men hennes, näe. Det känns bara som att hon skriver för att försöka komma upp i sin blivande hästs kaliber, men det lyckas inte riktigt. Det hade kunnat bli lite skoj dock. Men mitt första besök där blev också mitt sista! Polacken och Ebba von Sydow går bort!

Cheerio

i musklerna kring bålen. Känns tillfredsställande! Borde göra något idag med, men vad? Känner ingen pepp nu när jag kom hem.

Hur som helst låg det ungefär 100 brev på golvet när jag öppnade lägenhetsdörren varav ett var till mig. Resten var till QU samt resten av grannarna. Slö-jävla brevbäraren orkade väl inte sortera ut grannarnas post från vår hög med "punkt-se"-betalningar så han/hon pressade ner allt genom vårt brevinkast istället. Så nu har jag varit utdelare i huset så folk får sina brev från skatteverket och allt vad det var. Nästa gång skall jag lägga alla i en hög i trappen sen får de skälla på posten bäst de vill.

Dessutom har kattjävlarna pissat i duschen igen trots att jag rensat kattlådan så sent som igårkväll. Duschen verkar vara trevligare att pissa i. De verkar inte gilla den där sanden. Inte nog med det så har de dragit runt kattsand samt lämna skitiga avtryck på parketten i hallen. Det tycker jag är mysigt att komma hem till!

Jag gillar mina djur men ibland är de omedvetet experter på att göra livet surt för en!

Misär.

Tycker det är lite roligt att ju mer insatt man blir i någonting desto mer flashig vill man vara med vissa ord. Just nu roar jag mig med att läsa träningsbloggar bland annat. På kort tid har vissa börjat skriva exempelvis cardioträning, istället för konditionsträning. Det är kul att se hur folk förändras, hehe. Varför gör man det? Vill man att det skall se ut som man kan mer eller är man helt enkelt bara så inne i det? Vette fan!

Jag vet att jag själv kan ha svårt att hitta vissa svenska ord ibland (eller riktiga ord för huvudtaget), bara för att man är så skadad av att läsa t.ex modebloggar. Där säger de hood istället för huvtröja. Strumpisar istället för strumpbyxor, panties istället för trosor. Och inte att förglömma: heels istället för högklackat.

Låter det bättre bara för att det är på engelska eller tillfluffat genom att sätta ändelsen "is" på ordet? Låter det inte lite fjantigt när man skriver strumpisar? Haha, jo det gör fan det om det inte är en 7:åring som säger det.

Haha ja jävlar, det är roligt att läsa ibland! Jag skriver säkert något konstigt/fjantigt själv utan att tänka på det. Kommer bara inte på det för tillfället!

Cheerio!

Har så smått börjat upptäcka de stackars små liven på stans gator. Förmodligen har de alltid funnits där men jag har valt att blunda för dem.

Hur som helst var jag på ICA Gourmet i fredags för att köpa lite snacks till ölen som vi senare hällde i oss. När jag kommer in och skall gå genom de små grindarna som leder in till affären så står de där och blockerar. Inte en eller två utan snarare tio stycken svartklädda snorungar med randiga strumbyxor, rosa hår och ditmålade stjärnor och annat tjafs i ansiktet.

Jag rundar flocken för att kunna ta mig in i butiken och snappar upp ett och annat som de säger. De pratar om någon kille som gillar någon tjej i gänget och gaggar om det, som normala tonårstjejer alltså. Jag plockar bland varorna och när jag sedan 10 minuter senare kommer till kassan för att betala står de fortfarande kvar! Varför? Varför hänger man på ICA? Medan jag betalar och packar mina varor hör jag hur det fortfarande ältar samma ämne (förvisso inte ovanligt för tjejer) men nu har samtalet glidit in på hur samma kille (tror jag) talar om att ta livet av sig och det över MSN tydligen. Den utsatta tjejen vet inte vad hon skall göra och de andra försöker komma på smarta lösningar.

Alltså för fan. Hur seriöst vill man ta självmord om man basunerar ut det över MSN? Jag tror inte den stackars tjejen behöver oroa sig speciellt mycket. Sådant där tjafs är till 99% lösa hot för att de vill höra att de är bra och att andra vill att de skall fortsätta leva. Men alltså... är det inte lite sjukt att hålla på så? Visst, bekräftelse vill väl alla ha, men måste man lägga en sån där grej på någon annans axlar. Om man nu har det så jävligt i sitt liv, så sök hjälp, allvarligt talat! Det finns inget annat sätt. Speciellt inte att prata med sina EMO-vänner över MSN. Är man en depressiv person kanske man inte skall omge sig med människor som skär sig i armarna eller pratar om hur ledsna de är hela jävla tiden. De behöver uppenbarligen också hjälp.

Äh! Färga håret i en normal färg, sluta rita dig själv och andra som manga-fantasi-gubbar. Sluta sminka dig som du inte sett dagsljus på två år. Omge dig med lite positiva personer som inte tycker allt är skit, så ska du se att livet som i ett trollslag genast blir mycket lättare.

När jag sedan väntade på min sambo utanför ICA så stod de kvar där inne säkert 10 minuter till. Sedan gick de i samlad trupp mot Vasaplan. De liksom gled fram i sina svarta skynken till kläder och Pokémon-ryggsäckar. Redo att anfalla!

Emo's alltså... När jag var 15 hette det bara att de var lite alternativa. Nu verkar det sprida sig som en sjukdom då till och med 20+ beter sig som de var 15 fortfarande. Samma utseende, samma problem... När ska de vakna upp och inse att det inte är världen som det är fel på i alla lägen. Utan att man måste leva sitt eget liv. Bara en själv kan göra sitt eget liv bra, och mindre deppigt.

Emo's. Fy fan...