twentysomething - Ännu mer fixering

Caféer och restauranger i NY är tvungna att sätta ut kaloriantalet på sin mat/bakverk. Visst, det är en smart grej att få människor att vakna till lite. Man får ju kontroll. Men finns inte risken att det blir FÖR mycket kontroll? Då tänker jag främst på tjejer i riskzoonen. Förvisso, de har väl full koll på minsta lilla kalori ändå men det kanske triggar igång ännu mer av att se kaloriinnehållet på all mat, överallt. Om man som barn blir van att se skyltar med kaloriintag överallt, vad ger det för utslag i långa loppet? Matfixering, ätstörningar? Bättre hälsa?

Sedan kan man ju tycka att om man klämmer i sig muffins varje dag som Nora Cara i artikeln så borde man väl förstå att det lägger sig som en badring rund midjan? :-P Jag menar, bara i t.ex 2 skivor "Polarbröd Extreme" som är ett nyttigt bröd så är det ju över 170 kcal. Då kan man ju lätt räkna ut att en muffins med socker och annan skit i innehåller bra mycket mer.

Jag vet inte, det kanske inte är så lätt... och över 600 kalorier i en muffin var väl i grövsta laget. Men som sagt - om man äter varje dag? Gillade i alla fall det här:

"Nora Cara går på Dunkin’ Donuts varje dag. För henne kom det som en chock att det som är så gott kan vara så onyttigt."

Hur kunde det komma som en chock? ;-) Hehe

Anyway, avslutar med min favoritfras:
Det är inte det man äter då och då som man blir tjock av, utan det man stoppar i sig varje dag.